Utveckling

Här händer det inte så mycket. Jag fastar varje dag och passar Josef varje dag. Vi gör i princip samma sak varje dag... Det som är nytt är väl smakportionerna, gröten. Josef älskar det! Igår var han lite trött och kinkig och otålig, så då blev det inte många skedar. Men idag var han piggare och gapade stort. Men så tröttnade han efter ett tag och slutade gapa och bara satt och stirrade, så då blev det över till flaskan. Så vi tar det helt i hans takt. Vad gäller sövandet så är det ingen skillnad. Vi har testat nu i 1 ½ vecka att lägga ner honom och sen gå för att han ska lära sig att somna själv, men han gråter fortfarande lika mycket. Det tar fortfarande mellan 5-10 minuter innan han somnar. Ibland gallskriker han. Ibland somnar han helt utan gråt, men det är bara på kvällen. Det svåra är att det hjälper inte att jag går in och försöker lugna honom. Oavsett om jag försöker stoppa in nappen, klappa på huvudet eller prata så skriker han. Vi kommer ändå fortsätta såhär, och hoppas på att han lugnar sig snart. Det är som om han är så aktiv på dagen att han har svårt att komma till ro att sova. Inte så mycket att han vill sova med oss eller ha närhet eller nåt sånt, för han skriker lika mycket om man tar upp honom. När han var mindre sov han ofta på min mage, men nu förtiden ska han alltid lyfta på huvudet eller sparka runt så fort man lägger honom hos sig, och han kan inte slappna av så längre. Vi får väl se hur det går. Han växer iallafall otroligt mycket och utvecklas verkligen i motoriken och medvetandet. Han kan sitta i vagnen och bara titta runt nu och det är så skönt. Nu kan man gå ut med vagnen utan att han ska skrika hela tiden. Kommer ihåg hur jobbigt det var när han var 1-2 månader. Jag drog mig jättemycket för att gå ut, eftersom han grät hela tiden om han inte sov. Min lilla bebis börjar bli stor! *så stolt*

Fruktmos

Från 4 månader
Används t.ex. till att förbättra smaken på gröt eller som efterrätt

 

Fruktmos

 

1 päron eller äpple eller persika
1 dl kokande vatten

 

Gör såhär:
Skala frukten och ta ur kärnhuset.
Hacka i små bitar.
Lägg i en kastrull och häll över det kokande vattnet.
Koka på svag värme 5-10 min.
Det är färdigt när man kan mosa frukten med en gaffel. Om du vill ha en helt slät puré så kan du pressa frukten genom en sil. Häll eventuellt av en del av vattnet först.

 

Fruktmoset håller sig i kylskåp några dagar eller kan frysas, te.x. i iskuber.

 

Källa: sst.dk

Majsgröt

Från 4 månader
Ges t.ex. som första smakportioner, är milt och sött i smaken. Glutenfritt.

 

Tunn majsgröt

 

¼ dl majsmjöl, ca 15 g
1 ½ dl kallt vatten
1 tsk fett (margarin, smör eller olja)
½ dl modersmjölk, modersmjölksersättning eller standardmjölk (standardmjölk (3%) kan ges från 6 månader)
1 msk fruktmos av t.e.x päron eller äpple

 

Normal majsgröt

 

½ dl majsmjöl, ca 30 g
1 ½ dl kallt vatten
1 tsk fett (margarin, smör eller olja)
½ dl modersmjölk, modersmjölksersättning eller standardmjölkmjölk (standardmjölkmjölk (3%) kan ges från 6 månader)
1 msk fruktmos av t.e.x päron eller äpple

 

Gör såhär:
Vispa majsmjölet med vatten i en liten gryta.
Koka vid svag värme i 2-3 min, rör om ofta.
Ta från värmen och tillsätt fett och mjölk.
Rör eventuellt i fruktmos (förbättrar smaken, gör gröten lite sötare).
Ge barnet gröten när den är avsvalnad.

 

Källa: sst.dk

Första smakportionen

Igår fick Josef smaka på mat för första gången. Han älskade det! Han var förvånadsvärt bra på att svälja och blev helt galen när skeden närmade sig munnen. Han fick bara några teskedar, vi ska fortsätta så ett tag för att se att han tål det och att magen inte blir dålig. Sen tänkte jag testa andra saker och smaker. Än så länge är det bara smakportioner och vi fyller på magen med ersättning som vanligt. Vi har börjat med gröt gjord på majsmjöl smaksatt med päronmos. Jag följer danska sundhetsstyrelsens (motsvarande svenska livsmedelsverket) rekommendationer angående ålder och typ av mat. Jag har läst livsmedelsverkets folder också om mat till spädbarn, men det är verkligen helt olika. I Sverige rekommenderar man att börja först vid 6 månader och att ge av den maten som vi vuxna äter och att ge pulvergröt och välling. I Danmark rekommenderar de att börja vid 4 månader, att börja med gröt och rotfruktspuré och de uppmuntrar att man gör maten själv genom att skriva ut tydliga recept på hur man gör. Jag tycker att det danska sättet passar oss mycket bättre, jag vill helst laga maten själv så att man slipper tillsatser och för söta produkter. Och jag tror att Josef är redo för att börja nu, han är väldigt stor och dricker hela flaskor mjölk (blir kanske inte riktigt mätt?) och är väldigt intresserad av att stoppa allt i munnen och tugga. Om han sitter i mitt knä när jag äter så sträcker han sig efter maten och det är svårt att få äta ifred. Han har fått smaka lite vatten när han satt i knät, men jag tror att han dreglade ner mitt vatten mer än han fick i sig.
Iallafall så tyckte jag att det var så bra med recept på barnmat. Det är inte alltid man kan ge barnet av vad man själv äter, det är skillnad på barnmat och vuxenmat. Så jag tänkte skriva ner recepten här i bloggen och göra en kategori som heter "barnmat".

Bebisar gråter

Jag sitter och läser endel på familjeliv.se. Mest för att läsa om hur andras bebisar i Josefs ålder äter och sover, för att jämföra lite. Men jag börjar tröttna på inläggen där. Det finns väldigt många överdrivna kommentatorer (eller också är det de som skriver mest). En person frågar om råd angående sitt barn på 9 månader som är vaken på natten och inte vill sova. Svaren han/hon får är att ungefär att "du ska tillgodose ditt barns behov, så sitt uppe på natten i 3 timmar om barnet vill det". En annan har en 4-månaders som äter 5 gånger på natten. Svaren är samma; "man kan inte skämma bort en bebis, du ska amma om barnet vill det, gör det så ofta den vill det hela natten". Alltså, hur ska man leva? Man kan inte alltid tillgodose barnets behov hela tiden hela dens liv, och det är inte säkert att det är det bästa för den. Är det inte bättre att barnet lär sig att sova på natten och vara vaken på dagen? Även om den kanske gråter lite? En bebis vet inte alltid vad som är bäst för den. Och jag tror absolut inte att den tar skada av att gråta lite. Man kan ge trygghet och kärlek ändå, utan att ha en 9-månaders i famnen dygnet runt.
Josef har sedan länge fattat att dagen är aktiv och kul och natten är sova. Han är väldigt trött på kvällen vid 19-20, utan att gråta. Han är bara mer avslappnad och somnar utan att säga något. Sen sover han till 5 för att äta en skvätt för att somna om igen och sova till 8. På natten gnäller han några gånger, men han somnar om av sig självt. Jag tror att det beror mycket på att jag redan från början har väckt honom på dagen för att äta och försökt dra ut på maten på natten (eller snarare, jag är så trött på natten så jag orkar inte gå upp med en gång). Vi testar en ny metod att sova. Förut har jag alltid lagt honom på mage, satt i nappen och vaggat honom/klappat i baken. Men han grät ofta innan han somnade och det tyckte jag var jobbigt. Så tyckte barnsköterskan att vi skulle testa att sluta vagga honom, låta honom somna själv. Så nu lägger jag bara ner honom efter lite sång och mys. Han gråter fortfarande 5-10 minuter och ibland får jag gå in till honom 1-2 gånger, men sen somnar han alltid. Jag ska fortsätta med det och hoppas verkligen att han slutar gråta innan han somnar. Men jag går inte tillbaka till den gamla metoden, eftersom han ändå grät av det lika länge. Jag kan inte trösta honom genom att vagga eller ligga brevid eller vadsomhelst, så då kan jag lika gärna se om han kan vänja sig vid att somna själv. Och han gråter ju bara en kort stund. Men det skulle ju vara skönast för mig om jag inte behövde höra honom gråta. Man vill ju helst att ens bebis ska vara glad heeela tiden.

Tjock bebis

Idag var barnsköterskan här. Motsvarande BVC i Sverige, fast här kommer de hem till en. Nu väger Josef 8,8 kg, är 66 cm lång och har en huvudomkrets på 44 cm. Han är en riktig tjockis! Han följer inte ens sin egen kurva, utan hoppar upp en kurva för varje vägning, så nu ligger han på den översta. Men i längd är han mer "normal". Men det visste jag, han är verkligen tjock om magen och har ett antal dubbelhakor. Men jag tänker inte så mycket över det, han får så mycket mat som han vill ha och det där med vikten kommer nog att jämna ut sig. Vi pratade om att börja ge annan mat som gröt och fruktmos. Det kommer bli roligt att testa det, jag känner på mig att han kommer att gilla det!

Lördag

Nu har jag varit på två till dagisbesök och jag har skrivit upp Josef i kö på de två första jag var och kollade på. Sen får vi väl se om han får någon plats. Tanken är att han ska börja när han är 6 månader (de får börja så tidigt här i Danmark), så att jag kan börja med mitt examensarbete. Men det är kötid och inte säkert att man får från den tiden.
Igår och idag har jag fastat. Det har gått bra, alhaldulillah. Jag blir väldigt hungrig förstås, jag är en sån som behöver mina fem mål om dagen för att inte svimma eller bli på dåligt humör. Men det går iallafall mycket bättre än när jag försökte fasta som höggravid och låg däckad på soffan hela dagen. Idag var vi på IKEA och köpte en matstol till Josef. Vi har märkt att han gillar att sitta upp, kanske för att han ser mer då? Så vi tänkte att han kan få börja sitta i den för att titta runt och ha sina leksaker framför sig på bordet. Snart är han ju också 4 månader och kan börja smaka på fast föda. Då ska han ju ändå ha en stol. Vi köpte den här:
Den har en finare röd färg i verkligheten än på bilden. Finns i svart också, men det tyckte jag var för tråkigt, vi har redan massa svart och brunt i lägenheten...

Dagisbesök

Jag var och tittade på två olika dagis idag. De låg båda ca 15 minuters promenad hemifrån. Båda var helt ok. Det ena var kanske lite bättre, de hade större utelekplats, mer personal per barn och var lite mysigare bara.. Jag ska kolla på ett till imorgon. Det är lite närmare våran lägenhet. Man får stå i kö på två stycken, så då har jag lite att välja mellan.
Imorgon ska jag försöka ta igen de fastedagar som jag missade när jag var gravid. Jag har gjort 5, men saknar 25. Vi får se hur det går, mår inte tip top, men vill inte skjuta upp det mer nu.

Gott nytt år!

Men sluta smälla raketer! Min bebis försöker sova!
En vän på facebook bjöd in mig till nåt med att man ska sluta smälla fyrverkerier för att hundarna blir rädda. Jag tyckte det var lustigt, varför ska man göra det för hundarnas skull? (De som har hund har ansvar och borde vänja sina hundar vid sådana här situationer). Men nu förstår jag precis hur hundägarna känner, fast skillnaden är att jag har en bebis istället. Fast det är nog mer för min skull, jag vill inte att lillen ska vakna, för då får jag inte sova. Han verkar inte vara ett dugg rädd och har sovit i två timmar nu trots smällar. Aja, det ska nog gå bra ändå. Själv ska jag också snart gå och lägga mig, såhär vid 9-tiden på kvällen. Maken är ute och när bebisen sover så gäller det att passa på. Kanske låter tråkigt, men jag trivs bra med det. Jag skulle inte vilja vara någon annanstans. Vill inte vara ute och festa och kolla på fyrverkerier. Jag vill krypa ner i min sköna säng brevid min bebis och lyssna på hans andetag. Haha, jag har blivit en äkta småbarnsförälder! Tänkte kanske summera året som gått. Men det får bli imorgon.

Snart hem igen

Idag är sista dagen på landet för mig och Josef. Vi har bara ätit och sovit i en vecka. Och gått lite promenader. Stormen Dagmar härjade för fullt här, vi hade strömavbrott en natt i 5 timmar, så det blev lite kallt ute i stugan där vi sover. Men som tur var kom strömmen tillbaka sen, det finns ju andra som inte haft ström på flera dagar. Jag hoppas bara att tågen går som de ska imorgon.
Vi har också testat på något som heter "geocahing". Det går ut på att man kan placera ut och hitta små skatter ute i naturen över hela världen. Ibland ska man bara skriva sitt namn på en lista och ibland så kan man hitta små saker. Man kan se på http://www.geocaching.com var de här små skatterna finns. Bara omkring här finns det 5 stycken i närheten, trots att vi är mitt ute på landet. Vi hittade iallafall en uppe i ett hål i ett träd. Det skulle vara en kul grej om man vill ha något att göra på sina barnvagns- eller hundpromenader eller vill gå på skattjakt med barnen.
Jag har förresten bestämt mig för examensprojekt nu, jag ska ta det som handlar om diabetes och tarmfloran hos möss. Och det verkar som ett bra beslut, eftersom handledaren svarade direkt. De andra har jag också mailat och skrivit att jag inte ska göra projekt hos dem och jag har bara fått svar från en (den som också verkade vara bra handledare vid mötet). Så det visar ju bra vem som är lätt att kommunicera med, och det var som jag trodde från början när jag började maila dem och mötte dem. Det är nog väldigt viktigt att man lätt får tag på sin handledare.

Bebisens rutiner vid 3 månader

Nu ligger Josef och sover brevid mig i sovpåsen. Vi är på landet hos mina föräldrar och lantluften är tydligen väldigt sövande eftersom han har sovit 1 ½ timme nu, till skillnad från en halvtimme som han brukar sova. Han är så snäll nu förtiden. Han har blivit mycket lättare att ha att göra med nu vid 3 månaders ålder än när han var 1-2 månader. Våra dagar ser ut så att vi går upp 7-8 (när Josef vaknar eller när jag väcker honom eftersom jag vill att det ska vara morgon den tiden). Han äter en flaska (240 ml). Vi byter blöja, leker och pratar lite. Sen är han vaken 1 ½ timme innan han blir gnällig. Då är det dags att sova. Han får sova på mage eftersom det är enda sättet att få honom att koppla av. Jag lägger honom på mage, sätter i nappen och buffar honom i rumpan eller vaggar honom där han ligger. Ibland skriker han lite, ibland är han ganska tyst. Så somnar han på 5-10 min. Sen vaknar han efter en halvtimme till en timme. Om han sover i vagnen sover han längre, men bara om man hela tiden går med vagnen och den gungar. Nästa gång han vaknar får han en till flaska och så gör vi fram till kvällen. Vid 17-tiden är han väldigt trött och om han somnar då så vaknar han inte av sig självt sen, så då väcker jag honom vid 19-20 för att äta sista målet. Sen somnar han igen efter 1 ½ timme. På kvällen är han så trött så att jag t.om. kan flytta honom från vagnen till sängen (om vi har varit hemifrån på kvällen) eller från sovpåsen till sängen (som nu när han somnar här inne i huset men vi ska sova under natten ute i stugan). Under natten så gnäller han till några gånger, 2-8 gånger (känns ibland som väldigt mycket). Ibland somnar han om själv, ibland sätter jag i nappen och han somnar om. Vid 4-5 så vaknar han till ordentligt, öppnar ögonen och lyfter upp sig eller börjar gråta. Då får han en flaska och somnar igen en timme senare. Så sover han ca 2 timmar till till kl. 8. Det var vårat dygn. Han är alltså väldigt bra på rutiner och är som en klocka ibland. Han sover verkligen exakt 30 minuter varje gång. Och kan inte hålla sig vaken mer än exakt 1 ½ timme. Det blir mat 6 gånger per dygn och han dricker alltid en hel flaska. Det är ganska mycket för hans ålder tror jag... men han väger ca 8 kg också. Han äter med 2-4 timmars mellanrum. Efter 2 ½ timme är han alltid så hungrig så att han kan äta en hel flaska men ofta kan han också vänta en halvtimme till. Han är mycket lättare att ha att göra med nu framförallt för att han kan sitta och titta med när han har vaknat. Då kan han sitta i mitt knä i upp till en timme och bara titta runt om jag inte kan ge honom mat just då. Han var med på två av mina projektmöten. Han kräktes och dreglade lite, men annars gjorde han knappt ifrån sig något ljud. Det gick också väldigt bra att åka tåg igår. Trots att det blev en försening på 2 timmar. Eftersom han är så förutsägbar så vet jag när det är dags att äta (jag kan förbereda maten) och när det är dags att sova. Han skrek bara lite på tåget när han var trött, men annars var han väldigt tyst och snäll. Så, det var väl allt om min bebis. Om nån orkade läsa allt. ;)

Beslutsångest

Igår var jag på mitt andra examensarbete-möte och idag på det tredje. Det igår gav inte så mycket eftersom de i princip bara sa att jag får läsa på deras hemsida vad de arbetar med. Men det är ju svårt för mig, eftersom jag inte vet vad man kan göra för examensarbeten utifrån det. Det idag var inte heller så bra, väldigt kort och jag fick inte veta så mycket.. Men det var med en lärare som forskar inom det jag är mest intresserad av, nämligen cancer (cancerceller, behandling och liknande). Men jag tror inte att den läraren blir så bra som handledare. Han verkar väldigt upptagen och det kommer säkret bli så att jag kommer lämnas att lösa det mesta själv. Till skillnad från honom jag mötte i måndags, han har mycket tid till eleverna och gillar verkligen att diskutera allt. Så ska man välja det mest intressanta ämnet eller den bästa handledaren? Jag kan verkligen inte bestämma mig... Jag tänker också på vad som skulle vara bäst för framtiden, eftersom jag gärna vill fortsätta att forska när jag är färdig. Vilket ämne är bäst då? Diabetes och in vivo musmodeller eller cancer och labbarbete? Jag ska bestämma mig inom en vecka.

Snaaart färdig veterinär....

Nu sitter jag här nästan själv hemma. Josef sover, mamma är ute på stan och min man är på affärsresa. Det känns lite konsigt efter att jag har vant mig vid att mamma har varit här nu i en vecka. Hon åker hem igen imorgon. Jag är nämligen klar med kursen nu! Det var den sista teoretiska kursen på hela utbildningen. Nu är det bara examensarbetet på 6 månader kvar. Det blir med start om några månader. Jag var på möte idag med en som skulle kunna bli vägledare. Om jag väljer att arbeta inom det institutet så skulle mitt projekt handla om hur tarmfloran i möss påverkar diabetes. Kunskap om det behövs i forskningen om vilka djurmodeller som är bäst när man ska forska om olika sjukdomar hos människor. Det lät väldigt intressant. Fördelarna om jag skulle välja det är att det är en del av ett större projekt, så man får fram information som kan användas i vidare forskning. Det är väldigt motiverande. Det är stor chans att få publicera en egen vetenskaplig artikel och handledaren är väldigt intresserad och hjälpsam. Kan inte komma på så många nackdelar, kanske att det är mycket labbarbete och inte så mycket man kan jobba med hemifrån. Då tänker jag på att Josef fortfarande kommer att vara ganska liten och jag gärna vill kunna vara hemma med honom. Men å andra sidan kan jag nog ändå inte jobba med arbetet samtidigt som jag är hemma (man har ju andra distraktioner då).
Tanken är att jag ska hitta en dagisplats till Josef när han är 6 månader gammal. Det finns här i Danmark, till skillnad från Sverige. Men jag måste först se över vilka möjligheter som finns och välja mellan vanligt dagis (det är speciella platser för barn under 2) eller privat passare. Vi känner en som kanske skulle kunna passa honom. Det skulle vara bäst om vi hittar en person som kan passa honom i sitt eller vårat hem och som inte passar några andra barn. Iallafall nu i början. Man kan få hjälp med ekonomin från kommunen om man hittar en sådan person. Jag vill göra så för att jag vill bli klar med mina studier så fort som möjligt. Samtidigt som det känns som att Josef kommer att vara jätteliten vid 6 månader... Men i andra länder har man mammaledighet på t.ex. 3 månader (Spanien). Kanske är det vi i Sverige som har det bra med föräldraledighet och som har den inställningen att barnen inte borde börja dagis förrän tidigast vid 1 år. Jag hade gärna valt att vänta, men just nu är jag i en lite speciell situation. Vi ska nog kunna hitta en bra lösning.

I skolan igen

Avsaknaden av blogginlägg beror på att den här veckan är fullspäckad med aktiviteter. Jag har just nu en kurs i skolan som heter köttkontroll. Det innebär att man ska lära sig vad en veterinär gör på ett slakteri när man kontrollerar djuren och att köttet är bra och vad man gör när man besöker t.ex. slakterier och restauranger för att kolla deras hygien. Det är inte den roligaste kursen precis. Det är mer något som ska avklaras. Men när det är klar så är det bara examensarbetet kvar!
Mamma har passat lilla bebisen och det har gått jättebra. Första dagen var det mest skönt att ha lite bebisledigt. Andra dagen var jag bara lite orolig (men allt gick bra). Nu när jag märker att det går bra slappnar jag av mer, men börjar sakna honom på dagarna! Det är skönt att få känna det också. Jag har ju inte varit ifrån honom några längre stunder innan, men nu börjar jag tycka att det är tråkigt att gå hemifrån och nu längtar jag tillbaka till att vara hemma med honom hela tiden igen, som jag ska vara igen efter måndag. Det som är bra med den här kursen är att man bara ska vara närvarande och skriva en rapport i grupp som är ganska lätt, för att bli godkänd. Så det ska nog gå.

Lördag

Hej, hej. Har inte så mycket att berätta här för tillfället. Mina dagar är inte de mest spännande, precis. Det är mata bebis, leka med bebis, trösta bebis, torka spya på bebis och natta bebis. Typ 5 gånger om dagen. Ett framsteg är väl nattsömnen. I natt sov Josef mellan 22 och 07, med lite gnäll vid 5-tiden. Han har blivit väldigt trött på kvällarna och väldigt vaken på dagarna. Så det känns som att det börjar arta sig med dygnsrytmen. Att han var uppe så sent igår berodde bara på att vi var hos en kompis, så då blev det lite extra lek på kvällen.
Imorgon kommer min mamma hit. Hon ska passa Josef i en vecka (på dagarna) när jag ska ha en kurs i skolan. Köttkontroll heter den. Låter inte så spännande. Jag tror den är ganska lätt, man ska bara ha närvaro och skriva en rapport i grupp. Vi får se hur det går med barnvakten. Dels hur det blir för mig att vara borta från Josef hela dagen (kommer säkert både bli lite skönt, men jag kommer också oroa mig och sakna honom), och dels om han reagerar på att vara borta från mig. Ibland är han lite rädd för andra människor, men ibland går det hur bra som helst att leka med andra. Så jag vet inte riktigt hur beroende han är av mig... Kanske inte så mycket som jag tror.